lördag 21 augusti 2010

Träning ger träningsvärk

Tränade igår o vaknade med värk bakom ögat. Kan man få det!? Solglasögon lindrar. Orkar liksom inte kisa.
Förra året glaskroppsavlossning. Nu detta. Jag förtränger något dygn till. Sen får jag ta i det. Kanske.

fredag 20 augusti 2010

Bad

Nu är det bad o skumpa som gäller. Det gäller att förtränga att vi inte har ngn kyl.

Fanskapet ska väck

Bort. Dödens dö. En svensk utgår o en tysk tar vid.

När jag var tjock

Jag satt och letade fotografier i mina album, tänkte jag skulle scanna in en före-bild (ej förebild) till bloggen.


Blir förvånad över att

1. så få foton finns på mig (jag valde alltså att hålla i kameran)

2. de foton som finns är oftast på ansiktet ...

Ska söka vidare, vill gärna, för mig egen skull, ha en liten bildserie för att se vikt- och måttminskningen, jag har lite svårt att "se" förändringen. Blir oftast mer påtagligt när jag får "bildbevis". Svart på vitt. Påtagligt blev det iofs när min resväska vägde mindre än det jag har gått ner och jag inte orkade bära den.....

Vår Kretaresa var i två delar, första tillsammans med en annan familj och den sista själva. Den första veckan ägnade jag och en av mina bästa väninnor tid åt att prata prata prata om vår livsstillsförändring. Lotta har gjort en drastisk sådan under våren - hon bestämde sig att nu fick det vara nog och gick till xtravaganza (typ ITRIM) och skrev in sig. 25 kilo ville hon gå ner. 3 månader tog det. Hon har varit helt otroligt duktig. Inte ett avsteg.

IN gick en färgstark kvinna med lite för mycket mage och väl påklistrat leende (för innerst inne var hon inte alls glad eller pigg eller nöjd) och UT kom en smal, snabb, livlig, modig kvinna med glada och pigga ögon. Hon har minskat från storlek 50 (när hon var som störst) till storlek 40-42. BH:n har hon minskat hur många kupor som helst, de tidigare yppiga behagen är väldigt nätta idag.

Vi pratade just om lyckan att kunna gå in på HM och köpa vilka kläder som helst. Att kunna gå in i vilken butik som helst utan att behöva leta efter en storlek som passar och sedan se om modellen är någotsånär snygg. Ja det är något som den som aldrig har behövt uppleva det, nog inte kan förstå. Den lyckan kan bara upplevas av oss som varit där.

När jag var som absolut störst, strax efter mina första två barns födslar (14 mån mellan dem) - då behövde jag storlek 50-52. Gick sedan ner och låg på storlek 46-48 under många år. Idag behöver jag storlek 42-44. Ibland går jag inte i 44an. Benen är för tighta eller ärmarna. Ibland är 42an perfekt. De gånger jag inte går i kläder (det händer som sagt) då jobbar jag jättemycket med min mentala bit, eftersom det är så lätt att ramla ner i det svarta ångest-storleks-jag-är-för-stor-hålet.

Försöker istället tänka att det är modellen som inte funkar, inte storleken.

Då jag är lång (180 cm) kan jag aldrig bli en liten nätt typ, utan får räkna med att jag kommer gå i graven som någon strax under 1,80 och med lite kurvor och former som kräver L eller ibland XL eller 42 eller 44.

Min sambo har i alla år pratat om att det spelar ingen roll vad man väger, bara man kan bära upp sina kilon och inte mår dåligt av dem. En sund tanke - men om det betyder att det inte finns något utbud av kläder eller att jag tvingas ha en stil jag inte ÄR - ja då måste en förändring ske.

När jag rubriksatte mitt inlägg "När jag var tjock" började jag skriva - "jag - en tjockis"... av gammal vana - invant tänk... Förvisso är jag fortfarande överviktig (på gränsen till normal) enl BMI. Men vad f-n jag skiter väl i BMI´t om jag är nöjd!

Jag och Lotta är lika varandra utseendemässigt, många tror att vi är systrar. Otaliga är de gånger när jag har mött personer jag aldrig träffat som tror sig möta Lotta och jag har lite artigt försökt att få de att förstå att NEJ jag är inte den du tror.... när jag tittade på ett av Lottas fotografier från förr visade det sig att hon ägde oxå en BiB-tunika av samma sort som jag bodde i i några år....






Bilden jag lägger ut har jag lagt ut tidigare, när den var aktuell - förebilden är 4 år gammal och efterbilden 2.5 år gammal.

Det jag kan se och bli lite ledsen över är att jag på förebilden försöker le, men det går liksom inte och ögonen de är lite av en död fisk.

Det var då. Idag är jag frisk och mestadels sund och har lättare för att skratta med hela ansiktet. :)

Tema Fredag - njut av livet


När blåmesen har flyttat in i vår blåa holk och bygger bo - ja då njuter jag av livet!
Vetskapen om att vi är på väg in i en ny varm solig säsong, våra uteplatser dukas upp och däcket värms upp av solen - ja det ger mig rysningar av välbehag.
Då njuter jag av livet. Tacksam.

Något fel med den här bilden?

torsdag 19 augusti 2010

Äckligt

kanske det ser ut men jag kan intyga att min lunch är smarrig:

Ugnsrostade morötter, broccoli, palsternacka och vitkål. Till det beasås.
Laddar inför träningen ikväll.

Före och efter och lite om operationen

Jag fick frågan från Sus igår om landstinget stod för bukoperationen eller om jag själv har betalt. Jag själv har betalt. :)
Åren efter kejsarsnitten kunde man konstatera att jag hade fått det fulaste ärr som skådats, men tills för några år sedan trodde jag att ärr är till för att sitta där de sitter och se ut som de gör.

I mitt fall hade jag dragit nitlotten vad gäller både ärrplacering (katastrofsnitt blir allt som oftast vertikalt) men oxå hur de hade fäst ärret. Det var liksom fastsytt i den inre bukhinnan, om du förstår, vilket gjorde att den uttänjda huden som man (jag) får av mina graviditeter (har haft stans största mage alla gånger - så stor att jag inte känt när barnen har sparkat och de var inte små mina sötingar (den minsta vägde 4 kg när hon kom ut)) hängde löst och ledigt på var sin sida om ärret.



Nu är det tid för lite ångest. Att visa upp mig, både från då och nu är med blandade känslor. Men min devis är att jag själv har fått en sån enorm kraft av att se andra kvinnors bilder på deras viktresa så därför vill jag ge tillbaka och hoppas kunna göra det samma. Men hantera bilderna varsamt.


Bilden ovan visar mig med ärret, jag hade då gått ner mina första tio kilo och vantrivdes med mig själv något enormt (var i Thailand bland alla vackra smala människor) men döljde så klart mitt hang-up väl - på med det stora leendet. Är väldigt tacksam för att jag har en man som älskat mig oavsett hur jag sett ut och bedyrat att jag är världens vackraste. Ibland har jag känt det samma, men oftast inte. Bilden bredvid är jag för snart ett år sedan och för + 5 kg sedan.

Hängde och hängde, under åren som överviktig så var inte hänget överhängande (hihi) men i takt med att jag tappade vikt, hjälpte det inte hur jag än drog in magen eller använde magmusklerna... det hängde där det hängde som sagt.

När alla plastik-gör-om-mig-programmen började sändas ramlade jag över ett avsnitt när ett vertikalt kejsarsnittärr togs bort. Jag trodde jag skulle ramla av stolen. Var det så att jag skulle kunna bli av med hela eller iaf delar av ärret????


Jag gick till Akademikliniken för konsultation och fick reda på att "jovisst" var det möjligt. Hem och fundera. Tillbaka och ställa mer frågor. Hem och fundera igen. Och sedan slog jag till. Ungefär veckan innan operation fick jag frågan från någon om inte landstinget betalar liknande operationer, jag hade inte tid att ta reda på det. Jag satt redan på min Highway to heaven och ville få operationen avklarad. Lån på huset (renovering som renovering) var klart och jag var redo....


I maj förra året gjorde jag operationen. Smärtsamt? Javisst! Efterläkningen gick ok. Det jobbiga har varit att hitta en träningsform och ett levnadssätt för att inte buken ska svullna och tappa känsel. Idag har det gått 15 månader sedan operationen och idag måste jag börja träna upp buken, bålen, core.... har fått ont i min svanskota pga att jag inte kunnat sitta och helt rakt (då huden som tagits bort gjort att jag blivit kort i rocken på magen... och det tar tid innan magens hud stretchas ut) och jag tror mig hittat träningsformen. Var på Itrim i förrgår och kan meddela att jag inte har haft problem med magen alls efteråt. Ikväll väntas en ny omgång träning, får se hur det känns imorgon.





Här kommer bild från vår Kretaresa.
Jag är jättenöjd med magen. (just den här bilden visar en lite uppsvälld mage pga värme och oregelbundna tarmar).

Ett liiitet kejsarsnittärr blev kvar längst ner, vilket beror på att jag inte hade tillräckligt med överskottshud att ta bort. Men det ärret vårdar jag och klappar jag ömt, för utan det hade både jag och min förstfödde inte överlevt.

Höstens träning ska trimma denna 45-åriga kropp och ta bort en del av det trivselmjuka baktill.....hoppas jag. Får se vad medelålders tanten orkar. :)

SOMMAR - Ordlös Onsdag




Vill du se andras bidrag till Ordlös Onsdag? Klicka här: SOMMAR

tisdag 17 augusti 2010

Fototriss - tema BLANK


Havet vi vistats vid i 2 veckor låg spegelblankt varje morgon. Sambon drog på sig dykarutrustningen några gånger och gick ner i det blanka och fick uppleva blanka fiskar simmandes väldigt nära.
Sonens solbrillor är helt blanka och med spegelglas. Systrarna syns även de i bild :)
Utan morgonkaffet är min blick blank in på eftermiddagen. Själva maskinen putsas upp någongång ibland och då är det extra gott och göra sitt kaffe...
Temat för fototrissen är blank - här hittar du fler bidrag:



Tisdagstema - blommor

Temat för veckan: blommor - passar bra med tanke på att jag har varit ute och dokumenterat trädgården efter vår hemkomst! :)


Här har vi min favvis - en tistel som vi fick av en kvinna för många år sedan - varje tistel skapar den mest fantastiska klotformade blomma - helt perfekt. Till detta små små vita blommor i överflöd....

Visst kan tistel vara ogräs, men inte hos mig :)

Säger det igen!

Vi har tränat!!! Nästa pass: torsdag kväll!

1a träningspasset

Har kommit hem och överlevt ett träningspass på ITRIM. Jätteskönt! Underbart faktiskt.
Åkte dit med huvudvärk och stel rygg och kom hem utan både det ena och det andra.
Så nöjd är jag :)

NU väntas det middag. Har lagt köttbitar vi grillade i förrgår i marinad i sextimmar, till det rostade grönsaker. Det kurrar gott i magen. Berättar senare hur det smakade.

Kan de kan jag!

Vill du inspireras av andra hälsobloggar?

Här har du två samlingsplatser:

Här kommer två bra samlingsplatser:

Hälsoartiklar
och
Viktbloggarna

Jag älskar att få dela andras framgångar och tankar kring hälsa och livsstilsförändringar.

Suger åt mig, tillåter mig att "sno goda idéer" och får en sån inspiration när jag ser andra lyckas med vad de föresatt sig "kan de kan jag".

Mina igångsättare "long-time-ago" var Åse, Annika och Joanna - jag läste allt och följde dessa starka kvinnors väg till ett hälsosamt liv.

Kan de kan jag - idag 4 år senare - har jag fått bevis för att - JAG KAN! :)

Min Matstrategi

Matmässigt är jag nöjd med sommaren so far.

Jag har emellanåt släppt mig fri och låtit mig äta, men som oftast halat in mig igen till den kost som jag mår bäst av - den kolhydratrestriktiva.

Det har resulterat i ett plus kilo per i söndags, idag är det borta och lite till faktiskt.

Varför mat?
Mina funderingar kring ätandet är större än vad jag stoppar i mig. Det handlar mycket mer om varför stoppar jag i mig och hur mycket stoppar jag egentligen i mig?

Kan med gott samvete säga att av årets 365 dagar så syndar jag (äter totalt onyttigt och helt fel) max 65 dagar. De andra äter jag bra mat, men alldeles för mycket. För mat är ju så gott. Å jag mår inte bra av det, varken fysiskt eller psykiskt. Något stänger liksom av hos mig och jag blir både "numb" (hittar inte ordet på svenska) och apatisk. Ingen skön känsla.

Mitt bästa jag är när jag är liiiite hungrig. Ögonen är pigga och jag är alert och vaken. Med liiiite hungrig menar jag inte något som ger knorr i magen eller salivavsöndring - utan mer lätt i magen och nyfiken. Nyfiken på livet och hungrig på det samma. Inte på det som finns på tallriken i högar.

4 år
I fyra år har jag hållt på och som mest har jag vägt 20 kg mer än vad jag gör idag. 20 kg. Prövade att lyfta en av våra resväskor som vägde 18 kg - shit vad tung. Stackars mina knän och vrister. Jag kommer ihåg att jag hade ont i fötterna på morgonen - hållfötterna gnällde.

Normalviktig
Jag vill gå ner 5-8 kg till, då är jag normalviktig. Precis på gränsen till överviktig - om man ska gå på BMI. Jag söker inte att ligga varken i den nedre gränsen eller i mitten av "normalviktig" - utan vill hitta min idealvikt, som är väl på gränsen till överviktig tror jag. Är egentligen ganska nöjd med hur jag ser ut idag, men tycker att det är lite för mycket av mig - särskilt runt bröst och rumpa. En viktnedgång på några kilon till och regelbunden träning borde vara svaret, eller hur?

Itrim

Har återtagit kontakten med Itrim. Det var där jag började för 4 år sedan och gick ner 10 kg, hade gått ner en 5 kg innan. De 10 kg gick jag ner på restriktiv diet (soppor i 3 veckor), tänkte nog inte köra så hårt, utan byter ut några av mina mål med soppa eller energibar.

De har utökat sitt sortiment och idag finns det både maträtter, soppor, gröt, shakear, måltidsbar och energibar (mellis). Jag byter ut ett av målen med något av de olika alternativen och lägger till några mellanmål i form av soppa eller bar. Tror på det. Känns väldigt skönt att ha gjort upp en strategi.

Träningen?
Jag har sedan min bukoperation provat olika träningsformer och har tyvärr inte hittat någon rätt variant, då min buk svullnar och tappar känsel (otrevlig känsla) när jag tar i.

Cirkelträningen på itrim tror jag dock på. Jag kan själv reglera hur hårt jag vill ta i och den avlastar magen när det inte är tänkt att magen ska jobba.

Jag har fått två prova-på-veckor och ska iväg och träna ikväll - det bästa av allt är att Magnus och hänger på.
Äntligen har han bestämt sig för att lägga tid på sig själv och sitt mående.

Ja så ser strategin ut för mig. Tror på den. Tror på den stenhårt. Känns bra. Nu kör vi!

Flip-flop


Värmen på Kreta var total.
Skodon fick bli så lite som möjligt :)
Männen körde loafers... varmt tycker jag, men de bedyrade att de var svala..
Flip-flops är min melodi. Går till allt. Skiter i de som säger att det är badtofflor - de funkar perfekt till bikini och långklänning!
Väldigt sköna är flip-flops dessutom, särskilt de som har en extra mjuk sula och sköna band/remmar (såklart)...

Jag har en väninna som föll pladask för några med lite stenar/strass på... 1800 kr kostade de!! Hon fann sig inte utan betalade och svor tyst...
Synd att flip-flop är för kalla 9 månader om året - för nu ska de bäras... många dagar, många år.
Hur lång avskrivningstid är det på flip-flops egentligen?

Välkommen!

Det var med lite (?) förvirrad hjärna jag åkte in till stan igår. Började försiktigt med en kaffe på fik. Kaffe'ägarna (2 coola snubbar) välkomnade mig och jag kunde känna en liten igenkänning av hur det är att jobba igen. Semestern har liksom suddat ut jobb-hjärnan, iaf satt den på viloläge.
Jag hade lyckats dubbelboka mig. Kl 10 har jag två förväntansfulla kunder i hallen!! Som tur var kunde den ena tänka sig komma tillbaks en stund senare. Jag skickade med henne en kupong för fri kaffe och tipsade om en stund i solen.
Arbetsdagen avlöpte väl, dock med huvudvärk.
Förvirrad missade jag bussen hem. Tar mig till forum och shoppar hårprodukter för alldeles för mycket pengar. Och missar bussen igen.
Springer in till butikerna igen, men inser att jag inte behöver någonting alls. Har lovat mig köpförbud till min födelsedag i mitten av oktober. Så påminn mig om jag glömmer bort ;)
Allvar, jag menar allvar.

Nåväl. Hemma igen. Vardagen här. Stockholm välkomnar. Tackar. Känns skönt. Nu ska jag sortera foton fr semestern.

måndag 16 augusti 2010

Matdagbok

7.00: Frulle: bacon äggröra kaffe

8.30: Kaffe på café

Innan jobbet tittade jag förbi itrim och inhandlade lite måltidsersättning

12.30: Lunch: lunchbar och grönt te

15.30: Mellis: mellisbar och grönt te

17: Kom hem-snack: makrill i tomat

19.30: Middag: 2 skivor blodpudding och stort lass med grönsaker.

22.00: Kvällis: 1/5del an energibar

En bra dag. Imorgon ska jag sammanfatta mina mat och träningstankar. Återkommer.

På jobbet

Är mina fötter, vete 1000 om mitt huvud är det dock.... :)

1a dagen på jobbet

Börjar med en kaffe :)

söndag 15 augusti 2010

Avvänjning

Shit vilket sug jag har idag!!
Stillar med ett ryvita.
Gårdagens pizzabit o macka på planet har gett mig en sug-dag idag.

Vikten efter semestern? Plus 1 kg!! Det är jag nöjd med. Återkommer om min hälsoplan för hösten. Nu ryggläge en stund.

Välkomstkommiten

Stod uppradad när vi kom hem. Eller arbetade i rad. Myror.
Hela köket var invaderat.
Hade hittat en kvarglömd matrest som ngn lyckats slänga precis innan avfärd. Vi som hade tömt soppåsen så noggrannt. Att vi sedan glömt brödet är en annan historia.

Så imorse var det upp tidigt för projekt sanering.

Borta bra men hemma .... Pest???

Skickat från min iPhone.