Igår kom Magnus hem med personvågen.
I morse klättrade jag upp.
Höll andan.
Så när på 0,7 kg hade jag rätt i mina misstankar om viktuppgång - tänk att jag har lärt mig känna min kropp så väl. Förr hade jag ingen aning om hur mycket jag hade gått upp, bara att jag hade det.
Så plus 5,3 kg sedan i juni 2010.
Spottar i nävarna och välkomnar vågen som den gode polaren den är. En vän som knackar mig på axeln och hjälper mig att göra bra val i vardagen. Välkommen hit!
Så, idag är en bra dag.
Nu återstår det att fortsätta så.
Förkylningen börjar släppa greppet om mig, nu är det "bara" ledvärk kvar.
Vikten är inte viktigast. Det är känslan.
SvaraRaderaVarm varm kram från en som inte heller bonar om till jul.
VIKTigast är relationer och att må bra.
Å Magnus ord sitter på mitt kylskåp som en påminnelse och även i min kalender.
TACK!
L o v E
Just nu tar jag inte fram min våg. Jag vet att det är dumt. Smällen kommer.
SvaraRaderaMen det är supersmart att köpa andras bullar och torka till skorpor, ofta köper jag gårdagens på kondis... Du får allt utan större ansträngning, smak, doft och väldigt hållbar julstämning!
Skönt att du mår bättre nu. Och vad bra att ni har en våg igen! Det där plusset blir lättare att få bort när du kan dokumentera vikten.
SvaraRaderaÅh, jag älskar din attityd, med den har du redan kommit halvvägs :)
SvaraRadera