Nu har vi hoppat ( som Cat kommenterade i tidigare inlägg).
Med båda fötterna.
Shit vad det har gungat. Å gungar nog lite fortfarande. För det handlar om att hitta den inre tryggheten. Å den har jag, i mångt o mycket, men när det häller det här så reagerar min kropp som att nu blir vi uppätna. Stresspåslag till tusen. Ingen matlust (tills Magnus kom hem med thai igår) då åt jag med stor aptit. Mkt salt i maten.
Mitt fina veckominus försvann. Jag väger mig imorgon igen. :)
Så snart vi fått sålt vårt hus kommer jag andas ut.
Min sambo behöver säga "det ordnar sig" flera ggr om dagen.
Klappa lite.
Dagsläget för modiga Maria? Gungigt. Men lyckligt. :)
Skickat från min iPhone.
Jag skulle känna precis likadant...många lugnande ord skulle behövas.
SvaraRaderaHa det gott!
Oj - ja, inte konstigt att det gungar! Och vilken uuuunderbar lägenhet. Nu stundar ju en hysterisk tid- på gott och ont. Men mest på gott. Jag går med dig, och klappar på dig. Och säger också:
SvaraRadera- Det ordnar sig! All is well!
Det ska bli otroligt spännande att se vad ni flyttar till - jag som så vansinnigt beundrar det ni lämnar...
SvaraRaderaMen ni har ju ältat detta - så det var dags - och den som köper ert hus kommer att bli mycket lycklig, det är jag helt säker på!
Och ni också - stan är underbar!
GRATTIS! va kul med flytt (och jobbigt oxå). Ni kommer att toppentrivas !
SvaraRadera